Ibland går helgerna väldigt fort, så som denna. I fredags var vi till Harrys och lyssnade på HEAT. Mycket bra. Jag blev tyvärr akut hungrig och tyckte att det var dags att dra, innan konserten ens var färdig. Det som gjorde mig lite sur var att HEAT började spela så sent (24.00), men Harrys ville väl mjölka oss gäster på så mycket som möjligt innan, dvs drickandet.

Min dotter och hennes kompis var med (mig, min särbo, min syster och hennes karl). Och som de flesta gånger så har man ju nästan det roligast innan man går ut. Vi satt och pratade och sjöng(!). Vem som led mest av sången vet jag inte än idag, men roligt var det.

I lördags firade jag min 40-årsdag med familjen, för att sen på kvällen gå ut med andra vänner. Det var en arbetskamrat som skramlat ihop till en biljett (på jobbet) till Lokomotivet ,som hade lite 60-tals musik att erbjuda. Nja, inget egentligen för mig, om inte 60-tals musiken har med t ex Doors eller Janis Joplin att göra. Nåväl, som tidigare (i fredags) så var det nog nästan trevligare innan vi gick ut. Vi var hos min arbetskamrats dotter, vars två kompisar också var där . Hon bjod på god mat och efterrätt. Dottern och hennes två kompisar hade bråttom till Lokomotivet, så de gick betydligt tidigare än vi. Jag, min arbetskamrat och min särbo satt kvar och joddlade om livet och dess underbara och mindre underbara vara. Både min arbetskamrat och min pojkvän(?), särbo(?), mansvän(heh!) har varit med om mycket i sina liv, men trots (eller tack vare?)det har de vuxit upp till att bli två otroligt fina och ödmjuka människor. Dessa människor är så otroligt godhjärtade, så jag kan inte mer än känna tacksamhet över att få vara en del av deras liv.

Jaja, det var en mycket givande och trevlig helg, med många fina och underbara människor runt mig. Jag tackar alla dem av hela mitt hjärta. Familjen var, som sagt var, och hälsade på i lördags. Och det är alltid lika roligt att träffas och umgås.

De vänner jag har är inte många. Jag har valt att ha de bra kvar i mitt liv. De människor som ger mig energi och glädje, inte de som tar energi och som inte ger vänskapen någon lyft. Det är ett privilegium vi människor har, att faktiskt få välja de vänner vi vill ha i våra liv. Det har jag gjort. Jag kanske inte är så bra på att höra av mig till dem alla gånger, men å andra sidan så vet de hur jag är. Även om jag inte ringer allt för ofta så uppskattar jag deras närvaro och det försöker jag både säga och visa dem. Lika lite som jag kräver att de ska höra av sig på viss klockslag eller vissa dagar, kräver de att jag ska göra dessa saker. Det är väl det som vänskap handlar om, att veta när det är dags och göra det när det naturligt faller in. På lika villkor. Det är kvalitet jag vill  ha, inte kvantitet.

Nu ska jag stänga gluggarna lite inför morgondagen, men återkommer


ps. min dotter evelina är bäst, :)