Frukostbordets samtalsämne idag
Om universum är oändligt måste det finnas oädligt många planeter som vi inte vet någonting om och som med all sannolikhet är bebodda. Varför skulle vår jord vara den enda planeten där det finns liv?
Vad är det för typ av livsfomer? Hur utvecklade är de? De kanske fanns innan vår planet kom till och är därmed långt före i samhälleliga, tekniska, intelligensmässiga, miljömässiga osv utvecklingen. Eller?
Det var lite om vad som kan diskuteras när familjen är samlad vid matbordet. Idag såg familjen ut som så här; Isabella, Evelina, Josefin, Patrick, Julia och jag.
Nu ska vi hem till mamma och träffa resten av konkaronka. Vi ska fira Timo som fyllde för någon vecka sedan. Mamma lagar den där underbara maten som hon alltid lagar, oavsett val av maträtt.
En kan ba tacke redan i förväg!
Kramia!
Drillade barn
Läste om Linda Skugge som anser att det är helt ok att föräldrar pushar sina barn till att ha en massa fritidsaktiviteter. Hon har inget emot att skjutsa runt barnen till de aktiviteter, som hon valt åt dem. "De ska pushas till max", anser hon. Hennes argument är att barnen ska bli starka och aktiva, om de skulle mobbas i skolan så finns det kamrater på annat håll, hon led av att inte ha kompisar i skolan och att hon inte aktivera sig, eller snarare att mamma inte tvingade henne till aktiviteter. Hon hade en känsla av att inte duga till någonting. Jaja, visst kan vi alla hitta någonting att skylla på från våra barndomstider, som kan förklara våra känslor av misslyckande, ensamhet, blyghet, fetma, anorexi, att vi är halta och lytta...jaa-a you name it. Skugge skyller på mamma och pappa för att hon kände sig ensam och svag i musklerna, vilket ledde till att hon inte kände att hon dög till någonting. Inte förrän måånga år efteråt insåg hon att hon faktiskt var duktig på att skriva och att hennes kropp var atletisk. Suck. Tänk att hennes föräldrar inte upplyste henne om det!
Vems drömmar och mål ska hennes barn uppnå? Jo, hon har rätt i att det är föräldrarna som bestämmer över barnen, men det innebär inte tvång till en massa "intressen" som man egentligen inte ens är intresserad av. Uppfostran med innehåll av vett och etiket och moral är en sak, men tvång till att fylla mammas drömmar och mål vet jag inte om jag tycker tillhör uppfostran.
Det intressanta i det hon skriver är att en av barnen hade blivit mobbad, inte i skolan, utan på gymnastiken (om jag inte minns fel på aktivitet) där hon gick och hade väl tydligen avancerat inom gruppen. Varför jag skriver intressant är för att Skugge använder en eventuell kommande mobbning i skolan, som argument till denna hysteriska tvång av aktiviteter. Det hon flyr i från, det finner hon i de aktiviteter hon flyr till.(Hon=barnen)
Hon klankar ner på "elitmammorna", men är samtidigt jävligt besviken på sin 5-åriga dotter som inte vill fortsätta med gymnastiken efter trakasserierna/mobbningen. Enligt Skugge har hon talang och kan gå hur långt som helst. Å andra sidan, det tycker väl de flesta mammor om sina aktiverade barn? Nåja, mås å vara att tjejen har talang, men faktum är att hon inte vill fortsätta, vilket medför en enorm besvikelse hos mamma Skugge.
Någonting annat som jag också reagerar mot är, att hon anser barnen behöva anpassa sig till en ett liv med ett högt tempo.
Jag kan inte mer än tycka synd om dessa barn. Hur ska de kunna njuta av lugnet och ha tid till eftertanke, när de har en mamma som projicerar sina egna drömmar på dem? Där Skugge känner sig misslyckad och lider av någon form av komplex, där ska barnen bevisa att hon åtminstone som mamma inte är misslyckad och komplexfylld. Eller det kanske visar sig att det är det hon är, som mamma också. Nåja, då har hon ju ett nytt projekt att ta sig an så småningom. Barnbarnen.
Nä, tack och lov att jag inte har/haft en Skugge-mamma!
Lite mer positivt om Mdh
Jaja, lite om föreläsning på lärarutbildningen i positiva ordalag.
Det är väl tur att man i slutet av sin utbildning träffar bra lärare, dvs lärare som vet vad det handlar om in real life och inte lutar sig enbart mot litteraturen.
Näpp, nu får ni ha en fortsatt bra kväll.
Kramia!
Det är fredag idag
Jag sitter och ska förbereda mig för att plocka ihop lite grejer och börja röra mig mot stan, hem till Patrick. Julia börjar bli lite trötter tror jag och det kan vara skönt för henne att varva ner innan läggdags.
Evelina och Josefin ska vara här hemma och...och...ja, de gör det de känner för att göra. Nä, inte riva kåken, men det förväntar jag mig inte heller. Mina tjejer är bra, så det så.
Så, det var lite kort om mindre intressanta saker för er att veta, men desto mer intressant för mig.
Kalas!
Väl mött!
Legalisera hasch?
Legalisera eller inte? Absolut inte. Om man nu ska ta till ett billigt och fjantigt argument så som att den illegala marknaden ska helst helt försvinna, och genom legalisering får man den att försvinna, så måste jag bara lägga in en fundering där... Hur är det med cigarettsmugglingen? Spritsmugglingen? Dessa legala droger smugglas hej vilt trots att de går att köpa öppet i affärer. Hur mycket tjänar staten på det? Och är det färre som röker och dricker för att de är legala? Självklart är det väl så att tillgång föder efterfrågan. Så kommer det att bli med haschet också och inte fasen kommer dessa speciella affärer och cafér vara de enda ställena skiten kan köpas på. Precis som spriten har en illegal marknad, så kommer även haschet ha. Det är jag övertygad om.
En annan sak. Varför ska vi ha fler droger flödande fritt, när vi redan har två? Tycker vi att vi har behov av fler rusningsmedel, eller som hasch är slömedel?
Av de missbrukare jag pratat med säger de flesta, att hasch är en av de lömskaste drogerna som finns och i regel så är den drogen en inkörsport till andra droger. Jag vill inte kalla dem för tyngre, då jag faktiskt tycker att hasch är likväl, tillsammans med de andra, en tung drog. Jag har också hört att haschet (och marijuanan) är starkare idag än den varit tidigare. Kan det månne vara så att det finns en önskan av försäljarna att brukaren ska hamna i ett missbruk snabbare så att deras verksamhet kan vara lite lukrativ? Möjligt.
Har alla ett fritt val när det gäller droger? Nej, det tycker jag inte. Inte så länge drogerna påverkar deras omgivning lika mycket som dem själva. Vi säger att alkoholen kostar staten multas med pengar, för att inte nämna vad alkoholmissbruk kostar i människoliv. Jag menar inte dem som faktiskt dör, utan jag tänker på alla de anhöriga som lever i denna alkoholmisär. Hur mycket sorg och olycka för inte ett missbruk i deras liv? Så, behöver vi verkligen en till drog som med all sannolikhet skulle medföra ett socialt och känslomässigt misär hos många barn och vuxna i knarkarens omgivning? Och behöver vi en till legal drog som skulle leda till fler missbrukare och kostnader för vården och staten? Nä, tycker då inte det. Och så skulle jag se det som ett enormt misslyckande av den svenska staten om den verkligen skulle ge efter för sådana vindar. Nä, fy fan.
Alkohol=legal, vilket innebär att vi kan räkna ut kostnaderna för en missbrukare. Hasch=illegal, vilket innebär att vi inte har siffror på hur många som egentligen missbrukar och vad kostnaderna är. (De flesta som röker på, t ex på helgerna säger att de inte missbrukar då de sköter sitt jobb och bara röker på på helgerna. Om jag skulle dricka varenda helg, vad skulle jag kallas då?)
Har man sett på nära håll vad droger gör för/mot människor, både de missbrukande och de som finns i deras omgivning, så inte fasen vill man väl frivilligt släppa ett nytt odjur fritt. Eller vill man det?
Vi kan ju alla hålla med om att om alkoholen hade "upptäckts" idag så hade den aldrig accepterats som en legal drog.
Jo, och jag vet att det är de stora hajarna man vill åt. Jag vet dock inte om haschcaféer är rätt sätt. Tillgång leder till efterfrågan och efterfrågan leder till mer efterfrågan osv.
Äh, egentligen orkar jag inte engagera mig just nu. Jag är trött efter en lång dag och jag tycker att danska politiker verkar tammefan vara pårökta hela bunten (inte de borgerliga, de är emot förslaget). De resignerar inför drogarna. Pussies! Vi får bara hoppas att förslaget inte går igenom.
Väl mött!
Dagen
Föreläsningen var bra. Mycket bra. Och föreläsaren var mycket bra. Nice. Så nu har jag varit på två föreläsningar som givit mig någonting. Det går framåt, sa sköldpaddan.
Efter detta hade jag finska. Vi gjorde lite grammatik för att sedan gå till biblioteket och lyssna till en föreläsning om likheter och skillnader mellan sverigefinskan och finlandssvenskan. Avslutningsvis fick vi lyssna till en närpesdialekttalande man och jag kan ju säga att det är ett helt annat språk(!). Men mysigt. Och så påminde han om min styvfar Markku, som tyvärr gick bort för något år sedan.
Imorgon har jag föreläsning (eller snarare ett seminarium om boken Den globala resan) om hållbar utveckling och kvällskurs i fonologi (finska). It will be a loooong day tomorrow, kan man ju säga lite fint så där på english för att imponera.
Jag inser dock att jag förmodligen behöver ett par glasögon till hjälp för att underlätta läsningen. Ögonen blir lite trötta och skriker ut sitt onda när de ansträngs för mycket. Oftare nu än tidigare. Eeh...
Inte har det varit någon jag-ska-mäta-hur-bra-din-stenåldersspis-är-kollare här hemma idag. Å andra sidan så fattar jag inte vad som ska mätas. Det är väl bara att byta ut skiten? Herregud, vilken energitjuv jag har i köket egentligen. "Fina" sopsorteringsstationer har vi på gården, men miljöfällor ska vi ha hemma. Jag har hört att vitvaror ska bytas ut efter ca 10 år. Inte vet jag, men tycker dock att det låter rimligt, då de faktiskt används flitigt (i alla fall av de flesta) och vi idag ska tänka på energiförbrukningen och därmed också miljön.
Jaja, de kommer väl och fram tills dess får jag elda. Pellets, är det miljövänligast?
Jaja, en fin höstdag med tillfredsställande föreläsning och grammatikkurs. Och givetvis lite underbar kuttrasju med the one and only - Patrick. Jaa-a, vad mer kan man begära? De e fiina grejer de.
Väl mött!
Hualigen
Jaha, då har man ordnat så att VFUn är fixad. Jag ska till min partnerskola, där jag även vikarierat och givetvis varit tidigare som student. Jag trivs och gillar personalen. Kruxet är att jag känner själv att jag hamnar i en mellanposition, så jag å ena sidan ska vara lärarstudent men å andra sidan redan är lärare. Så när frågan om att vikariera uppstår, blir det givetvis i egenskap av lärare som jag ställer upp. Eller ska jag ställa upp utan att begära lön för det?
Nej. Men ett litet dilemma blir det ju, då jag inte får vikariera enligt alla formens regler. Jag är ju student där. Nåja, nu har de inte frågat och jag har inte börjat min vfu där än. Hold your horses, kanske.
På eftermiddagen ska jag ha lite kvalitetstid på Mdh. Not. Men dit ska jag och få lite föreläsning om Skolan som moralisk arena. Hoppas att föreläsaren är bra och det hon säger givande. Om inte annat så blir det kul att få träffa kurskamraterna. I alla fall några av dem.
Kanske går vi alla på sparlåga?
Nog om det.
Jag ringde om mina vitvaror idag. Jag har länge tyckt att spisen är skit och fick det bekräftat idag varför. Den är bara 22 år gammal. Konstigt att jag nästan fått elda på under spisplattan för att det ska hända något. Och konstigt att min elräkning är några hundringar mer än de som faktiskt har både diskmaskin och tvättmaskin hemma. Inte för att jag vet om den påverkar så himla mycket, men självklart måste den dra mer el för att värmas på. Ska jag laga mat får jag sätta på plattan på morgonen. Den hinner värmas på till eftermiddagen. Utan överdrifter...
Kyl och frys är från 1997. Inte gammalt enligt hyresvärden. Tja, jag vet inte hur länge de håller. Har liksom aldrig behövt bekymra mig över sånt, men inte är de evighetsmaskiner. Önskedröm.
Nä, nu ska jag hoppa in i duschen och slösa på vatten.
Ha de så länge!
Kramia!
Böcker vs film
Andra filmer då? Tja, i regel så blir de ju besvikelser. Varför har man så stora förväntningar, när man i regel vet att förväntningarna krossas för de mesta?
Jag har läst boken Män som hatar kvinnor (och de nästkommande böckerna också). Boken var outstanding, filmen dög, även om den var en besvikelse. Jag hade hört så mycket lovord om filmen, att jag med glatt humör och med stor nyfikenhet satte mig ner för att se den. Eeh, förutsägbar och en besvikelse. Den dög, men inte mer.
Den har ju fått stående ovationer från biobesökare och filmkritiker. Kändiseliten/kultureliten hyllar prestationerna i filmen. Visst, filmen har ju bra skådespelare. Fattas bara, men inte ens de lyckas lyfta fram spänningen eller förhoppningarna om en jävligt bra och spännande film.
Nä, platt fall.
Kanske hade jag sett filmen med andra ögon, om jag inte läst boken, men jag hade trots det förväntat mig mer.
Frågan är ju om jag vågar titta på Flickan som lekte med elden. Eller ska jag kanske sänka mina krav? Intala mig själv flera gånger om, att film är aldrig detsamma som bok. Ja, förutom Sagan om ringen...
Men läs böckerna. Rekommenderas.
Kasta sten i glashus
Min fråga är då...vad har hon gjort? Gift sig av kärlek med en man som hon garanterat inte ens hade tittat åt om han inte hade haft en tung och fet blånbok? Hon påstår att hon inte visste vem han var när hon träffade honom första gången..yeah right!
Skillnaden skulle då vara att hollywoodkändisarna pippat sig till en karriär medan hon pippat sig till en bitter ensamhet.
Anna Anka, kvinnan som vill vara den svenska kvinnans förebild. Ack, du skrämmande tanke.
Jag älskar dig
Skulle det egentligen vara fel att säga Jag älskar dig till någon, utan att få samma fras tillbaka, för vi säger väl orden för att vi menar dem och för att jag älskar. Inte för att han eller hon älskar.
Om jag förväntar mig ett "Jag älskar dig" tillbaka. Hur mycket kärlek är det egentligen jag talar om från min sida? Säger jag orden i så fall för att få en bekräftelse på mitt eget behov av kärlek, eller för att jag faktiskt älskar den andra personen utan att förvänta mig lika stark eller djup kärlek tillbaka. Kan vi älska någon, utan att kräva samma kärlek tillbaka?
Kan vi älska för att det är så jävla skönt att älska, eller måste kärleken bekräftas av den andre för att den ska kännas bra och äkta? Är det annars en misslyckad kärlek?
Astrid Lindgren
Jag har funderat kring sagofigurerna Astrid Lindgren skapat. Visst är hon, eller var, en underbar berätterska. Hon fångade och fångar fortfarande barn och vuxna världen över med sina böcker. Hon har ju blivit en ikon bland barnförfattarna. Vågar man röra denna ikon?
Har ni tänkt på Karlsson på taket? Hur jävla elak och dum är inte han? En stor egoistbsom inte drar sig för att göra allt för att få som han vill. Utnyttja andras empati för att få sin vilja igenom. Han får barn (lillkillen, kommer inte ihåg vad han heter) att känna sig dumma och elaka utan anledning. Nä, inte fasen är han mysig och rolig för fem öre. Elak och vidrig, rent ut sagt.
Ett barn som agerar som Karlsson på taket, vem vill vara kompis med en sådan? En som tjurar och ger en dåligt samvete för att han/hon inte får som han/hon vill.
Emil i Lönneberga. Är det inte synd om Emil? Han är en pojke som är väldigt nyfiken och han gör faktiskt inte elakheter med flit. Han hittar inte på hyss med flit. Emil är i en storhjärtad liten pojke som vill upptäcka världen, men som ständigt får springa till den där snickeboan för att pappa av olika anledningar börjar skrika "Eeeeeemiiil!" och jaga honom. Han blir luggad rejält av pappa, då pappan anser att Emil varit elak och dum.
Pippi Långstrump gillar jag. Det är en tjej med skinn på näsan.Hon vågar ifrågasätta auktoriteter, myndigheter, familjestrukturen, vad man får och inte får göra osv. Påhittig, fantasifull, sig själv, energisk, varmhjärtad osv Jo, hon har en karaktär som många i verkligheten skulle behöva, men som få har. Inte är hon svenskens motsvarighet, tvärtom.
Jaja, några få av Lindgrens karaktärer. Alla är inte gulliga och bra, enligt mig, och jag vet att det är lite som att svära i kyrkan när man inte tycker att allt är så himla gulligt i hennes böcker, men så är det. Och det kanske också har varit en av tanken bakom hennes skapande av figurer - att alla inte ska vara så himla gulliga och slätstrukna och de flesta typer av karaktärer ska rymmas i hennes värld av berättelser. Bra som dåliga.
Pippi ifrågasätter, genom att leva det liv hon lever, alla samhälleliga normer och konventioner. Det som anses vara "normalt" och riktigt. Emil straffas for sin nyfikenhet, som ibland ge lite fel utslag. Är aga, eller hot om aga, rätt sätt att vägleda barn? Karlsson, tja vad säger man - ingen vill vara som han om man vill ha vänner och kompisar.
Nä, det var lite morgonfunderingar.
Kramia!
Enligt...
någon tidning (hörde inte vilken i Vakna med the voice) har kvinnor sex enbart för att:
1. Gå ner i vikt
2. Bota huvudvärk
3. Hämnas
Har jag missat något?
Storken
Nu har storken äntligen kommit till Dick och Helena. Ett litet flickebarn var det som valde att komma till världen och förgylla deras liv. En liten Ester. Grattis även till Isabella, Evelina och Tyra som blivit storasystrar!
Ska göra - från igår
2. Boken Den globala resan - påbörjat läsning. Det klarade jag av att göra då jag kuttra-sju med Patrick. Är ju kvinna och kan hålla många bollar i luften...
3. Städning av köksskåp. Genomgick en liten mental förberedelse igår, så att jag kan ta itu med det...idag?
4. Nä, jag gömde mig inte för Frasse. That´s my man.
5. Jo, jag tackar ofta livet för det jag fått. Kanske inte tillräckligt ofta, men ordet behövs ju inte nötas ut och det är bättre att göra det då man verkligen i hjärtat känner för att göra det så att det blir äkta, än att kasta ur sig fraser som tillslut förlorar sin djupaste mening och känns och upplevs som plattityder.
Nu e de ba på´t!
Dagens föreläsningar
Så långt allt bra och intressant. Rolig, frågeväckande och provocerande föreläsare var det också. Bra.
Sen kommer vi till eftermiddagen. What can I say? Joke!
Jag sitter fortfarande och funderar kring vad syftet var med den uppgiften vi fick och skulle diskutera och genomföra. Och det tragiska är att jag kommer inte på något vettigt svar. Jag kan heller inte återberätta vad uppgiften gick ut på, då jag faktiskt fortfarande sitter och funderar själv vad det var för tankar den skulle väcka hos oss och vad den egentligen hade för syfte.
Jag får smeka mina geniknölar och komma fram till något klokt att säga om det. Det roliga i detta hela är att jag åtog mig uppgiften att knåpa ihop lite text kring det där diffusa vi gjorde. Hur diffus blir inte den texten?
Idag fick jag också klart att det inte går att vfu-validera denna sista termin, då jag läser på avancerad nivå. (Nu sitter jag och skrattar, inte lite, för mig själv) Det enda avancerade som ingår i denna termin är den uppsats jag kommer att skriva. Hittills har det varit lite av vi-utbildar-framtida-lärare-som-inte-ska-göra-som-vi-gör-utan-tvärtom föreläsningar.
Jo, jag är kritisk. Och tro mig när jag säger att jag inte är ensam om att kritisera lärarprogrammet och majoriteten av de lärare som undervisar där. Det finns bra lärare, men tyvärr stöter man på alldeles för många mindre bra, vilka inte ens agerar så som de vill att vi som färdiga lärare ska agera. Trovärdigheten sjunker kolossalt hos dessa och det de vill förmedla.
Jaja, jag är snart färdig med eländet och sen ska jag ta tag i andra mål och drömmar som jag har.
Jag kan ju avslöja att jag förmodligen inte studerat färdigt, men efter dessa år på lärarprogrammet så har jag utbildning inom det yrke jag jobbat med i så många år och som jag i alla fall några år till vill fortsätta jobba inom. Men som sagt. Det finns fortfarande saker jag vill uppnå innan det är dags för mig och vandra vidare. Läraryrket är bara en liten del.
Håll drömmarna vid liv!
Nä nu ni
Nu är det dags för sängläge.
Har ni tänkt vad fort tiden går när man sover? Timmarna är alldeles för korta och för få.
Godnatt och sköna drömmar!
Kramia!
Hollywoodfruar - svenska
Den som jag reagerade mest på var Anna Anka, gift med Paul Anka. Människan har efteråt gått ut och sagt både det ena och det andra idiotiska, samtidigt som hon gärna vill ge sken av att vara en självständig kvinna, som bara ääälskar att stå vid sin makes sida och kuttra när det kuttras skall. Ja, hon sa en massa idiotiska saker i TV också. En mer tragisk och ensam figur får man nog leta länge efter. Det hennes liv går ut på är att vara sin man till lags. Hon lever genom sin man och rullar i pengar, hans pengar, samtidigt har hon mage att vara oförskämd och snobbig mot de fans som Paul Anka har. Hade inte han haft sina fans hade hon inte kunnat springa omkring med märkeskläder osv. Å andra sidan tror jag inte att hon gift sig med honom överhuvudtaget. Ärligt talat.
Om jag är avundsjuk? Inte det minsta faktiskt. Jag skulle inte för allt i världen vilja leva det ensamma och marionettliknande liv hon lever, där någon annan hela tiden dikterar villkoren och jag bara används som ett objekt att visas upp när behov finns. Delade de ens sovrum? Hon får inte ens stanna hemma när P. Anka ska på turné eller har någon avdankad föreställning att ge. Hon måste följa med, ävenom det finns stunder då hon faktiskt skulle vilja stanna hemma. (Hennes egna ord)
Hon åt middagen ensam i det stora hotellrummet. Och vad jag förstod så var det en vanlig företeelse i hennes liv.
Något annat jag också reagerade på var att hon tyckte det mesta var äckligt. Äckligt hit och äckligt dit. Tyder på...?
Nä, pengar i all ära. Inte skulle jag vända ryggen till om någon erbjöd mig ett par miljoner, men inte fasen skulle jag vilja leva vilket innehållslöst och tomt liv som helst för alla pengar i världen.
Pengar underlättar. Pengar betalar räkningarna och maten. Frågan är ju bara om pengar automatiskt genererar i livskvalitet?
Anna Anka lever i lyx. Hon reser mycket. Har en stab av barnflickor, massör, hårfixare osv omkring sig. Hon kan handla utan att tänka på prislappen. Hon har det enormt förspänt materiellt sätt. Men hur mår hon själv egentligen?
För mig var det en kvinna med tom, affärsmässig blick som tittade, pratade och förklarade genom TV-rutan. Hon kändes kall. Iskall. Everything is buisness.
Nä, jag säger som jag brukar göra. Ibland är det tammefasen synd om människan.
Väl mött!
Min morgon, hmm, förmiddag.
1. Skrivit PM
2. Tvättat
3. Mailat studievägledaren, hon tycker väl att jag är mardrömmen själv vid det här laget och bara längtar tills jag säger tack och adjö Mdh.
4. Mailat om stilistiken.
5. Irriterat mig på Frasse som förföljer mig och lägger sig på mina anteckningar och råglor på mig.
6. Skrattat åt Frasse av ren frustration när han förföljt mig vart jag än gått och satt sig för att råglo på mig.
7. Slitit mitt hår i förtvivlan då Frasse gått fram och tillbaka framför datorn när jag måste skriva. Hmm, tror ni han suktar efter uppmärksamhet?
Nu ska jag:
1. Göra färdigt finska grammatiken och skicka iväg uppgifterna.
2. Läsa Den globala resan - marginalisering och miljöhot av Knud Vilde och samtidigt fundera på hur världen ska kunna bli mer rättvis. Kan den det?
3. Städa. Påbörja rensning i köksskåpen. A lot of shit finns det.
4. Gömma mig för Frasse the man. Näääee...!
5. Be en bön och tacka livet för de gåvor jag fått. Nu tänker jag inte pengar, pengar, pengar (det har jag inga)- även om det är mycket så är det tammefan inte allt, vilket alltför många tycks tro och skryter om det de köpt, inte köpt och ska eventuellt köpa. Riili säd!
Häv a riili nais däi!
Natten kommer
Nåväl, nu ska jag önska er en riktigt god natt och hoppas att drömmarna blir vackra och harmoniska.
Imorgon väntar en ny dag och nya äventyr. (PM-skrivning och annat smått och gott...).
Längtar redan.
Kramia!
Andlighet och Gud.
Författaren N. D. Walsch har en inre konversation med Gud om kärleken, livet, döden, religion, hur maktrelationen mellan man och kvinna uppstod osv.
Även om jag tror på Gud så har jag aldrig trott på arvssynden, himmel eller helvete. Jag har inte heller velat tro att Gud är någon som straffar oss människor för de misstag vi gör. Jag har aldrig velat ta till mig det att sex ska vara något förbjudet och fult. Att sex bara är till för att skaffa sig barn, inte för att visa sin tillgivenhet och kärlek för den man älskar. Jag har inte heller trott att vi människor endast är ämnade att älska en människa, att man ska hålla ihop i vått och torrt, även om kärleken tagit slut. När vi slutat älska någon finns det alltid kärlek kvar till någon annan. Kärlek är väl trots allt den vackraste av gåvor vi fått med oss i livet. Varför skulle vi slösa bort livet på ett kärlekslöst förhållande, bara för att? Jag har alltid ansett att det är vi människor som ansvarar för livet och naturen. Inte Gud allena.
Framför allt - Gud är inte en gråskäggig gubbe som sitter på moln och ser ner på oss. Gud är lika mycket kvinna, om vi nu måste könsbestämma. Gud är han/hon/väsen/tillstånd/röst/du och jag/ här och nu och är genuint god.
En annan bok, eller snarare författare, jag rekommenderar är Sylvia Browne. Det är en kvinna med medial förmåga, som bl a hjälpt många människor där sjukvården inte kunnat.
Boken Lär av dina tidigare liv beskriver hur vi människor bär med oss delar eller hela tidigare liv i våra cellminnen. Dessa cellminnen lagrar och minns det vi tidigare varit med om. I våra tidigare liv. Intressant och fascinerande läsning.
I boken Mellan två världar berättar hon bl a om sina egna erfarenheter som medium. Hon berättar om hur andliga vägvisare och änglar talar till oss, skillnad mellan spöke och ande, varför vi inte ska vara rädda för döden, reinkarnation osv.
Din drömguide tar upp fenomenet drömmar. Hur de påverkar oss, hur vi kan ta tillvara budskap från våra drömmar för att förbättra våra liv eller vår tillvaro osv.
Livet på andra sidan berättar om hur livet ser ut på den andra sidan. Hur vi lever där, hur det går till när vi ska vidare och återfödas, hur det ser ut där osv.
Alla dessa böcker är absolut läsvärda, oavsett vad man än väljer att tro på. Även för en tvivlare kan det vara trivsam läsning. För den som tror på liv efter liv är det här böcker där man får svar på sådant som man eventuellt undrar över när det handlar om liv och död.
Flummigt?
Härligt!
Nöjsam läsning!
