Jag har funderat kring sagofigurerna Astrid Lindgren skapat. Visst är hon, eller var, en underbar berätterska. Hon fångade och fångar fortfarande barn och vuxna världen över med sina böcker. Hon har ju blivit en ikon bland barnförfattarna. Vågar man röra denna ikon?

Har ni tänkt på Karlsson på taket? Hur jävla elak och dum är inte han? En stor egoistbsom inte drar sig för att göra allt för att få som han vill. Utnyttja andras empati för att få sin vilja igenom. Han får barn (lillkillen, kommer inte ihåg vad han heter) att känna sig dumma och elaka utan anledning. Nä, inte fasen är han mysig och rolig för fem öre. Elak och vidrig, rent ut sagt.

Ett barn som agerar som Karlsson på taket, vem vill vara kompis med en sådan? En som tjurar och ger en dåligt samvete för att han/hon inte får som han/hon vill.

Emil i Lönneberga. Är det inte synd om Emil? Han är en pojke som är väldigt nyfiken och han gör faktiskt inte elakheter med flit. Han hittar inte på hyss med flit. Emil är i en storhjärtad liten pojke som vill upptäcka världen, men som ständigt får springa till den där snickeboan för att pappa av olika anledningar börjar skrika "Eeeeeemiiil!" och jaga honom. Han blir luggad rejält av pappa, då pappan anser att Emil varit elak och dum.

Pippi Långstrump gillar jag. Det är en tjej med skinn på näsan.Hon vågar ifrågasätta auktoriteter, myndigheter, familjestrukturen, vad man får och inte får göra osv. Påhittig, fantasifull, sig själv, energisk, varmhjärtad osv Jo, hon har en karaktär som många i verkligheten skulle behöva, men som få har. Inte är hon svenskens motsvarighet, tvärtom.

Jaja, några få av Lindgrens karaktärer. Alla är inte gulliga och bra, enligt mig, och jag vet att det är lite som att svära i kyrkan när man inte tycker att allt är så himla gulligt i hennes böcker, men så är det. Och det kanske också har varit en av tanken bakom hennes skapande av figurer - att alla inte ska vara så himla gulliga och slätstrukna och de flesta typer av karaktärer ska rymmas i hennes värld av berättelser. Bra som dåliga.

Pippi ifrågasätter, genom att leva det liv hon lever, alla samhälleliga normer och konventioner. Det som anses vara "normalt" och riktigt. Emil straffas for sin nyfikenhet, som ibland ge lite fel utslag. Är aga, eller hot om aga, rätt sätt att vägleda barn? Karlsson, tja vad säger man - ingen vill vara som han om man vill ha vänner och kompisar.

Nä, det var lite morgonfunderingar.

Kramia!