Ett Gott Nytt År önskar jag er alla!




Må det nya året fyllas med lycka, värme, glädje och mycket kärlek!

Kramar till er alla!

Undrar om man ska våga sig till stan idag. Jo, det ska ju inte vara några problem. Det är ju måndag och folk jobbar.

Jag kommer ihåg en gång för länge sen, då Isabella var liten och satt i vagnen. Jag (vi) skulle prova på gå-på-stan-på-mellandagsrean, vilket vi inte skulle ha gjort. Jag fick uppleva och komma till insikt om hur jävla rabiata människor egentligen är. Inte fasen blev vi långrandiga i helvetet. Ja, för det var vad vi skådade på vår jord. Helvetet. Utan överdrifter, tro mig. Sedan dess lovade jag mig att det absolut inte finns någonting i materialväg som kan vara så viktigt för mig, att jag utsätter mig för det igen. Ingenting. Och så är det ju faktiskt så, att de bästa reorna kommer efter mellandagsrean. Så har man lite tålamod, får man ju en massa grejer billlig (billigare) ändå.

Om man nu behöver mer, egentligen.

Jaja.

Igår blev det pulka igen och jag lyckades ta sönder ett flygande tefat. Bra jobbat tycker jag. Tjejerna åkte som blådårar och flög som små vantar när de kom ner och åkte över en gupp. Lite blåslagna blev de väl, men det är sånt man får räkna med när man ska leka allan... ;) Undrar hur länge vi får behålla snön? Förhoppningsvis tills det är dags för våren att ta sin början.

Jag ska villigt erkänna att jag inte är en vintermänniska, men jag kan också erkänna att jag hellre har minusgrader och snö, än det vi hade nu innan snön och kylan kom. Ett evigt jävla mörker. Nä, då är snö och kallt att föredra, även för en annan som gärna skulle ha varmt omkring sig.

Så e de me de.

Väl mött!

God jul!

Ibland undrar jag om det är svårt och ointressant att skriva om någonting positivt som händer i skolans värld. Det känns som att skolan har blivit offentlighetens spottkopp. Det media skriver om  och det skolvärlden belyser, är de problem som finns inom skolan och dess värld. Och, visst, problem finns. Elever och personal mår dåligt av olika anledningar, men det finns ju så otroligt mycket att glädjas åt också.

Majoriteten av personalen är bra och bryr sig om både sitt jobb och de elever de arbetar med. Visst finns det stolpskott, som absolut inte skulle befinna sig bland barn och ungdomar, men råkar de ha behörighet och har lyckats ta sig in i den världen, så är det jävligt svårt att bli av med dessa. Tyvärr. Jag skulle kunna dra ett antal exempel på icke kompetenta, dock behöriga, lärare som helst av allt skulle gjort sin karriär långt ner under jorden i ett dammigt arkiv. Nåja, inte bara skulle utan även borde. Det finns även nyexaminerade och blivande lärare, som jag skulle ifrågasätta och faktiskt ifrågasätter, huruvida de överhuvudtaget ska ställas inför barn och ungdomar. Men vad vet jag? Jag är ju bara en obehörig, intet vetande, blivande lärare.

Som sagt. De flesta jag jobbat med är ödmjuka och vill elevernas bästa och jobbar faktiskt därefter. De får tampas med tjuriga föräldrar, vilka (inte alla!) kräver och bemästrar, utan att egentligen veta vad fan de kräver och bemästrar, men dessa tråkiga föräldrar fixar de utan problem. När elever med olika behov och problem uppdagas, tar de uppgiften på största allvar och gör sitt yttersta, efter de resurser som finns tillgängliga, för att hjälpa eleverna i deras tillvaro.

De jobbar, ställer upp, sliter för skitpengar i månaden och tacken är alla dessa tråkiga skriverierna i tidningarna. Jämt och ständigt.

Jag säger inte att man inte ska belysa de problem som finns i skolan, men då jag av erfarenhet vet att det finns så himla mycket positivt inom skolan också, så tycker jag bara att det är så tråkigt att det negativa jämt dras upp. Som att det är bara tråkigheter som händer på den arbetsplatsen. Det är det absolut inte.

Det är inte bara personalen jag tänker på. Jag vet också att skolan är en trygg och välkomnande plats även för många elever. Det finns de elever vars hem söndras av olika anledningar, som finner en trygg plats i skolan och bland personalen. Givetvis finns det elever med bra hemförhållanden som trivs i skolan, men i regel är det de trasiga individerna vi blir varse om och arbetar mycket med.

Nåja, det finns bra och dåliga sidor av skolan, precis som alla andra arbetsplatser. Och visst måste de dåliga sidorna i rampljuset och speciellt måste strålkastaren riktas mot de vuxna som helt har havererat inom skolan och glömt bort varför de jobbar där överhuvudtaget, MEN jag vill trots detta slå ett slag för det positiva. Det finns mycket fint och positivt i skolan som också måste fram, men som alldeles för sällan kommer fram.

Tyvärr.

Tycker Lärarförbundet. Men personligen är det väl någonting som är viktigt hela tiden. Det är trota allt framtiden vi har i våra klasser.

Maa peittyi yöllä valkeaan,
enkä unta saa...

Men tacka vetja Heidi Klum och Seal. Det är en helyllefamilj och vilka vackra barn de har!

Norrmännen Tjostolv Moland, 28, och Joshua French, 27, fällda för mord i Kongo. Får vi läsa i dagens Aftonbladet. Personligen tycker jag att hela rättegången och de brott de åtalades för liknar en dålig fars. De dömdes redan i september för mord, mordförsök, spionage, väpnat rån och kriminellt samröre till döden – fem gånger om. Idag kom domen efter överklagan och den löd: döden för båda.

Ok, jag kan ta det faktum att de åtalas för ett mord de misstänks ha utfört. Den man som dödades var deras chaufför och enligt två vittnen är det dessa två norrmän som utfört dådet. Om det är sant, så ska de givetvis och absolut dömas för handlingen. Men vad jag däremot reagerar på är att enligt domen var French och Moland i Kongo och spionerade för Norges räkning och därför ska även norska staten vara med och betala skadestånd. Bara 3,4 miljarder. Detta skadestånd ska tillfalla den dödes anhöriga och landet Kongo.

Säg mig. Vad har Kongo som inte Norge har? Varför skulle Norska staten skicka två killar att spionera för dess räkning? Varför Kongo och inte USA? Jag sitter och funderar på vilka guldgruvor Kongo sitter på, som drar dit spioner. Kommer inte på mycket, men vad vet jag. Kongo kanske är ett otroligt modernt utvecklad i-land, som kommit betydligt längre i den industriella utvecklingen än Norge? Kanske har de hittat ett universiellt botemedel mot alla världens sjukdomar? Kanske har de funnit ett sätt att utvinna olja ur rent vatten?

Vad är det de har, som gör att norska staten skickar spioner dit?

Kan det vara så att landet är så korrumperat, att man väljer att offra två norrmän för att uppfylla ett syfte: att mjölka mer pengar till de illdåd krigsherrarna i detta land utför? Norge är ju känd för att ha lite pengar i gömmorna och det kanske är detta som utnyttjas? För, ärligt talat, vad är det Kongo har, som Norge inte kan få laglig väg, utan väljer att skicka spioner?

Som sagt. Har dessa två killar mördat chauffören, så ska de givetvis dömas för dådet. Men det är ju larvigt av Kongos stat att "statuera exempel" genom att döma dem till döden fem gånger om och till detta lägger man på 20 år för olaga vapeninnehav.(!) Ska de sitta av 20 år och sen dödas?

Och olaga vapeninnehav...snälla(!). I ett land där civilbefolkningen fruktar för sina liv, dagligen och utan någon som helst anledning. Landet är bara så jävla fucket up. Det springer folk med vapen hit och dit och två norrmän ska dömas 20 år för vapeninnehav.

Landet styrs av män som jagar makt och givetvis rikedomar. Folk dör dagligen i massor och 100 000 -tals människor är på flykt. Ingen går säker. Och detta land ska då döma två norrmän för mord, som jag gärna skulle vilja veta om de verkligen utfört. Jo, de har ju spionerat också. På Kongo.

Nåja, de i rätten fick lyssna till lite fin jazzmusik och titta på en krigsfilm med Bruce Lee i väntan på domen. Det var ju snällt att försöka lugna alla upprörda känslor med jazz...och krigsfilm...

Fan, skulle inte hela situationen vara så förbaskat tragisk, så skulle jag faktiskt sitta och skratta åt den.

Spioner. Norge vs Kongo.

Troligt.

www.dn.se

Hemma själv.

Tjejerna gick för att äta och gå på bio.

Jag ska plocka och sen svamla ihop en god, rar, gullig, intelligenshöjande tenta, som ska lämnas in i morgon.

Krafsa Igor under dubbelhakan. Shit, han är groooosse! Vi snackar inte enbart tjock päls här. Katten Gustav skulle skämmas för sin skinny-kropp. Jaja, det är väl alla dessa timmar framför tvn med en biiira. Han är intelligent den lilla rackarn... jag väntar bara på den dagen han snickrar ihop en stege, som han kan ha vid balkongen, då han snart inte orkar hoppa upp (tack vare den tunga kroppshyddan..).

Jag sitter mot diskbänkens håll och ser disken. Jädrans vad det svider i ögonen helt plötsligt, men då jag har minne som hos en guldfisk så kommer jag att ha glömt den...nu.

Jag sitter mot diskbänkens håll och ser disken. jädrans vad det svider i ögonen helt plötsligt, men då jag har  minne som hos en guldfisk så kommer jag att ha glömt den...nu.

Jag sitter....

Ja, ni fattar...eller inte.



För övrigt så ringde bror precis nyss. Han är på väg hem från Helsingborg där han jobbat hela veckan. Han hämtar upp mig och vi ska iväg och handla.

Så, nu fick ni en oerhört, livsuppehållande och viktig rapportering från Quod scripsi, scripsi. (=Det jag skriver, skriver jag.)

Moi, terve ja hei!