Pratade med Patrick om det här med att klara sig själv och hans kommentar var:

"Nä, Tanja, inte ens om du höll på att drunkna och någon var beredd och kasta ut livbojen skulle du acceptera hjälpen...du skulle ropa...klaaaaraaar sjääälv...!"Haha!

Nåväl, det har blivit mycket bättre kom vi också fram till. Jag lär mig. Och tilläggas ska väl också att jag på intet sätt ser det som en svaghet att be om hjälp, tvärtom. Det är en styrka att kunna göra det. Det handlar bara om mitt vardagsliv som jag ska klara av själv. Jaja, shit the same. Det var bara en skön kommentar från hans sida.

Ha de najs!