Det går segt

...med bloggandet, även om det finns mycket att skriva om.

Kommer igång alldeles strax.

Min stilla undran så här vid lunchdags är dock att; hur kommer det sig att det finns vuxna som inte lyckas utveckla någon form av självinsikt, självkritik under sin livstid? Kanske aldrig under sin livstid. De lyckas se sig själva som offer för/i alla omständigheter som sker i och kring deras liv. Allt som sker har någon annan skuld till, inte de själva. Inget alls. Allt som sker måste någon annan ta på sig och ansvara för. Inte de själva. Inte alls.

Ibland blir man bara så jävla trött på dessa människor.

Waky, waky, for fuck sake!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0