Jag sitter här vid mammas dator och har en liten rödhårig pudel vid namn Walther liggandes vid mina fötter. Han skäller till emellanåt, då lite ljud hörs utifrån. Han blundar dock hela tiden. Jag är hundvakt till knasbollen.

Walther är en pudel, men ser inte ut som en typisk pudel (tack och lov). Mamma skulle aldrig sjunka så långt och låta honom klippas som en tofsprydd krulltott. En kille ska inte se ut som en pajas.

Det som är mycket synd är att Walther är en rädd hund. Vi vet inte riktigt hur han hade det hos förra ägarna, men någonting har absolut hänt då han reagerar på häftiga rörelser, män och skor (fötter prydda av skor). Han hugger efter handen om man har för yviga rörelser, fötter (ibland) och män har han extremt svårt för. Grejen är ju den också att han egentligen inte biter tag i en, utan med ett löst, tandlöst hugg försöker han visa något. Han är liten och rädd. Frågan är ju bara om man kan hjälpa honom med problemet? Och framför allt vad har hänt tidigare?

Han är ju så otroligt tillgiven när man är med honom. Han vill inte vara ensam, så han följer en vart man än går.

Denna brunögda lilla varelse är ju så otroligt god och söt egentligen, men rädd och undergiven. Höjer man rösten lägger han sig ner på rygg och ser ut som att han skulle vilja sjunka genom golvet. Kan man egentligen mer än älska denna lilla stackare, som förmodligen fått leva sina fem första år i rädsla för slag (?) eller vad som nu har hänt? Alla förtjänar att få en chans till ett liv i lugn och harmoni, även djur.

Jag ska i veckan ringa till en djurhomeopat. Ja, skratta ni bara, men jag är övertygad om att det är värt ett försök att låta någon, som kanske förstår sig på djur mer än medelmänniskan, träffa honom. Jag har träffat den här kvinna tidigare och hon tog min hand och sa faktiskt saker om mig och min omgivning som hon absolut inte visste ett skit om. Vi hade aldrig träffats tidigare. 

Ja, jag tror att det finns människor med en gåva som sträcker sig bortom vårt vetenskapliga och sunda förnuft -tänkande. Dessa människor har ett öppet sinne och låter sig både känna och uppleva sådant som vi "vanliga" inte förmår, eller kanske vågar.

Nu ska jag inte snöa in mig på detta.

Kanske ska jag tvätta av mig dagens svett?

Hej hopp!