Jaha, då var man hemkommen från en skön helg med Patrick. Vi åkte till Stockholm och övernattade på First Hotel Amarant. När jag kom hem frågade Evelina :"Vad gjorde ni då?" Eeeh, vi umgicks, var ute och åt, träffade vänner, hans syster och man, men framför allt njöt vi av varandra och varandras sällskap.  Att komma bort från vardagen och bara rå om varandra är viktigt. Livet går sin gilla gång och man har i regel fullt upp med än det ena, än det andra och i vanliga fall gör vi saker med barnen och övriga familjen, men ibland är det skönt att bara vara på tu man hand. Inte behöva tänka på att ta hand om de vardagliga spörsmålen. Bara att sitta och prata med varandra och veta att det inte är någon annan/något annat som pockar på ens uppmärksamhet, utan uppmärksamheten kan enbart riktas mot varandra, är otroligt givande. Det är de små sakerna som gör stordåd. Man måste vårda kärleken till varandra och givetvis ska man göra det även de 7 dagar i veckan då man är hemma, men ibland kan det behövas lite egen tid på tu man hand.

Skönt, trevligt, underbart var det.

Stockholm är en underbar stad. Och planer finns att vi eventuellt kommer att förflytta oss dit en dag. Varje gång jag åker dit är det som att komma hem. Det är en underbar puls i den staden och utbudet är ju givetvis större. My kind of place.

Haha! När vi satt på Centralstation och fikade gick ett yngre par förbi och tjejen tittar på en duva och kläcker ur sig:" Vad det är mysigt med duvor och fåglar som flyger här inne." Hmm...duvor=fåglar?, fåglar=duvor?. Jaja, duvan kanske påminde om en chihuahua. De är ju ungefär lika stora till storleken.;)

Nä, nu är det dags för John Blund. Imorgon (läs:idag) är en ny dag och det är högskolan som gäller. Sitta och göra nytta och studera lite, kanske.

Hyvää yötä!